Jag har precis varit med om någonting riktigt, riktigt kul. Jag har fått kontakt med en tjej som jag var medryttare åt förut som hade ett gäng varmblod som jag fick hjälpa till att utbilda till ridhästar för flera år sedan, 7 år sedan för att vara exakt.
När jag började rida Musse så slutade jag hos henne för att jag ville satsa mer på ridningen, travsporten var ingenting för mig. Men jag har alltid funderat på vart hästarna tog vägen, speciellt Staren. Den bruna hästen på bilderna ovanför- Staro Unique, "Staren". Hon var min största kärlek, en mer tillgiven och elegant häst får man leta efter. Hon var den första hästen som verkligen visade mig vad ridning var, hon var extremt trevlig att rida dressyr på. Vi hoppade några gånger men hon var ingen stjärna. ;)
Några månader innan jag böt stall så fölade Staren. Hon fick innan det ett missfall om jag inte minns helt fel, men en dag så stod han där. Lill Älgen som vi kallade honom, namnet blev därefter "Helge". Haha, han var så himla söt. Tyvärr fick jag reda på att han avlivades efter en troligtvis hjärntumör som kom alldens för hastigt. Det var tråkigt att höra faktiskt, tyckte mycket om den lille.
Staren har efter Helge fått två till föl, tyvärr fick ytterligare en avlivas i Mars i år efter att ha blivit sparkad av en annan häst. Den tredje lever och mår bra, Julia som hon kallas är snart två år och håller på och köras in. Staren är nu dräktig igen och beräknad födsel är den 13:e April, på min födelsedag!! :D Helt sjukt skumt, haha.
Starens ägare har bara staren kvar, fölet och en till travare. Dem andra tre jag red har fått flytta vidare. Rolls Royce "Rollsen" flyttade i samma veva tillbaka till sin riktiga ägare i samma veva som jag böt stall, Starens ägare hade bara honom till låns för travet. Jammy Rose var också en häst jag red lite grann, men hon var så jäkla elak så hon fick också åka tillbaka. Mr Rose och Action Rose var kvar och det var också två riktigt trevliga hästar. Action kunde hoppa som sjutton och han var helt tokig emellanåt, väldigt lik Goldie. Studdsig och pigg, riktigt kul att jobba med. Rosen var också trevlig att rida, en häst i halvblodsmodell som mamma gillade mycket.
Jag saknar dessa fina hästar otroligt mycket. Som tur är så har Staren och hennes ägare flyttat tillbaka till Dalarna nu så nästa vecka kommer jag att åka och hälsa på, jag är i lyckorus! Men det känns så himla konstigt, det var så länge sedan nu och jag trodde ärligt att jag aldrig mer skulle få se henne. Nu är jag otroligt glad och förväntansfull.
Mr Rose, "Rosen".
Staren och Helge. <3
/Ida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar