Kan ni förstå lyckan att få hoppa upp på min älskade ponny efter en hel vecka? Även om jag höll på att frysa ihjäl och det var kolsvart i skogen så kände jag mig varm inombords. Världens bästa känsla, att få sitta på min ponny.
Ellinor gjorde mig sällskap på Chilton, det var skönt att få någon mer med sig och det är alltid roligare att rida då. Vi red täpprundan bakvägen så att säga och travade på hela den grusade vägen, jag passade på att rida Goldie i kort galopp och flytta henne för skänkeln den sista biten av vägen medans Ellinor travade. Vi gick sedan bort mot udden och red även den vägen för att få lite mer skog och klättring, dock insåg vi att klätterbacken bara var att glömma när vi såg alla jäkla träd som låg ivägen...
Vi galopperade på en bra bit efter grusvägen ut mot udden, Goldie var pigg och framåt men samtidigt mjuk och stadig i både mun och form. Jobbade med ökningar och minskningar och efter två galoppombyten så var hon taggad. Vi studsade stilla stående och sen kastade hon sig framåt när jag släppte på tygeln för att sedan börja studsa av glädje igen. Jag satt bara och skrattade, hon är så jäkla rolig. Det finns ingen bättre ponny, det kan jag säga med handen på hjärtat.
Turen tog oss ca en timme, nöjda hästar och ryttare.
/Ida
Går det bra att jag lånar bilden ?
SvaraRaderaLängtar ihjäl mej till på måndag när jag äntligen får rida Goldie igen ! <3
Många kramar Jolina